Vanliga frågor om prao

Här hittar du de vanligaste frågorna vi fått från andra elever om prao. Om du har en fråga som du inte hittar svaret på här kan du istället prata med den person som ansvarar för prao på din skola.

Du har prao för att du skall få prova hur det är i arbetslivet. Tanken är att detta ska hjälpa dig i ditt framtida val av utbildning och karriär.

Praon ger dig en möjlighet att testa på olika sorters arbetsuppgifter och att fundera kring vilka uppgifter du tycker är mer och mindre roliga.

Prao kan hjälpa dig att förstå hur saker i skolan hänger ihop. Många av de saker som du lär dig och skolan kommer du även att behöva kunna i framtiden.

Det finns många sätt som du förbereda dig inför din prao! Du kan bland annat läsa på om företaget där du ska ha din prao och dess historia på deras hemsida och ta reda på hur lång tid du behöver lägga på att ta dig till arbetsplatsen.

Det är också viktigt att du kontaktar din handledare en vecka innan prao för att bestämma var och vilken tid ni skall ses den första dagen. Kanske är det andra saker du behöver känna till, såsom rutiner kring lunch och vilken typ av klädsel som är lämplig på praoplatsen.

Fler förslag kan du läsa här

Du får arbeta sju timmar per dag, vilken ger en total arbetstid om 35 timmar per vecka.

Du får bara arbeta mellan kl. 06.00 – 20.00 och ska ha minst 30 minuters rast och fikapaus.

Under prao har du rätt till en fikarast på förmiddagen, lunchrast och en fikarast på eftermiddagen. Det kan också vara bra att ta en paus och sträcka på sig.

Prao är ingen anställning, utan en möjlighet att få testa på arbetsuppgifter under handledning. När du är på prao ska du inte ersätta ordinarie personal utan testa på olika arbetsuppgifter tillsammans med den ordinarie personalen på arbetsplatsen.

Prao är en del av din undervisning och du lär dig många nya saker och därför får du inte betalt.

Ja, under sommaren har du lov och om du ska arbeta på den plats där du gjort din prao skriver du på ett anställningskontrakt för att kunna arbeta. Sommarjobb är därför inte en del av din utbildning. Däremot är sommarjobb en bra arbetslivserfarenhet.

Det bästa är att du pratar med din handledare. Tillsammans kan ni diskutera vad du är intresserad av och handledaren kan därefter komma med förslag på andra uppgifter som du kan göra.

Om du inte förstår dina arbetsuppgifter ska du berätta detta för din handledare. Det är handledarens uppgift att säkerställa att du trivs på din arbetsplats och förstår vad du ska göra.

Om du tycker att arbetsuppgifter är för svåra att genomföra ska du i första hand prata med din handledare. I vissa fall kanske du bara behöver tydligare instruktioner och i vissa fall kan uppgifterna vara för svåra för att de kräver utbildning som du inte har ännu.

Tänk på att du även kan be övrig personal på arbetsplatsen om hjälp och ställa frågor.

Vad tråkigt att du inte trivs på din arbetsplats, tanken med prao är ju att du ska ha roligt när du testar på hur det är att vara i arbetslivet.

I första hand ska du prata med din handledare om hur du upplever praoplatsen. Handledaren ska finnas där för dig under hela din prao, och en av hens viktigaste uppgifter är just att se till att du trivs och mår bra. Försök att uttrycka vad det är som inte känns bra. När du kan sätta ord på och förklara dina upplevelser har handledaren en möjlighet att rätta till det som inte blivit bra.

Om samtalet inte leder till en förbättring, eller om det känns svårt att prata med personalen på din praoplats, kontaktar du istället den person på din skola som är ansvarig för dig under din prao.

När du har fått en praoplats är tanken att du skall genomföra din praoperiod på denna. Får du inte göra de uppgifter som ni kommit överens om, är det bästa att du börjar med att prata med din handledare. Tillsammans kan ni förhoppningsvis för att komma fram till en lösning.

Om du blir illa behandlad eller inte trivs på din praoplats kan du också kontakta din skola som därefter tar kontakt med handledaren.

Tanken är du i främsta hand ska genomföra din praoperioden på den praoplats du fått, men om du exempelvis inte trivs, inte får göra de arbetsuppgifter du och praoplatsen kommit överens om eller inte får stöd från din handledare kan det finnas anledning att kika på att byta praoplats.

I så fall ska du först prata med din handledare på praoplatsen, för att se om ni kan komma fram till en lösningen. Om ni inte kan komma fram till en lösning kan du kontakta skolan för att tillsammans titta på en lösning. Olika skolor har olika rutiner för hur byte av arbetsplats går till.

Om du blir sjuk under prao meddelar du detta till både skolan och till din handledare på praoplatsen.

Din handledare hjälper dig att komma tillrätta på praoplatsen och är din kontaktperson om du behöver ställa frågor. Det är även denna person som är ansvarig för dig och ser till att du har relevanta uppgifter att genomföra under din prao och att du trivs på praoplatsen.

I årskurs åtta och nio skall du genomföra minst 10 dagars prao. Det är din skola som bestämmer när praon genomförs. Vissa har alla 10 dagar under en årskurs och vissa fördelar ut dagarna under årskurs 8 och 9.

Dina 10 dagar prao ska genomföras på en arbetsplats och kan inte ersättas med studiebesök eller annan samverkan med arbetslivet.

Du kan hålla kontakt med din praoplats genom att skicka en hälsning vid sommar eller jul för att önska en god jul eller trevlig sommar. Samtidigt kan du berätta att du är intresserad av ett extraarbete eller sommarjobb.

Det bästa sätter du kan visa dig intresserad är att komma i tid och visa att du värdesätter din praoplats. Du kan också ställa frågor och visa att du vill och kan hjälpa till.

Ett intyg från prao är värdefullt i och med att det visar att du har erfarenhet av ett arbete. Intyget kan exempelvis hjälpa dig i framtiden när du söker sommarjobb.

När du pratar med handledaren på din sista dag kan du tacka för en lärorik praoperiod och samtidigt passa på att be om ett intyg.